F e l i c i a - Mitt liv

En livlig liten krabat i magen minsann. Varje ultraljud vi varit på så har de tagit så lång tid för att det sparkas och rör sig som bara den inne i min mage. Vilket är helt fantastiskt att känna ett litet liv i magen, inte lika fantastiskt när man vill sova och lilla mini har party.

Ska berätta för er om vårat ultraljud som vi hade i måndags. Congentinal ultra sound heter det. Vet inte om man gör det i Sverige också, men det tog mellan 40min och en timme och de kollar verkligen allting från två ben i underarmen till njurar till fingrar och tår, hjärtkammare och funktion,zeka virus, mun, näsa och ögon etc. Helt fantastiskt att få en hel genomgång av vårat barn och att få känna en lättnad och tacksamhet att allt är normalt just nu och ser ut som det ska.

Systemet här är helt annorlunda mot hemma så det är svårt att vänja sig vid. Man kan inte tidsbeställa en tid tillexempel till sin doktor eller till ultraljud. Utan det är den som kommer först som kommer in först. Vilken innebär att man kan få sitta precis som vi i ca3,5-4 h och vänta på sin tur. Enligt mig värdelöst system då man "förlorar" en hel dag på att bara vänta. Hur som, när vi hade väntat våra 3,5 h och det äntligen var min tur så fick Conny inte följa med in i rummet. Enbart patienten och inga män. Conny var vansinnig , jag var nervös då jag inte ville göra det själv och verkligen ville ha honom där då vi skulle få reda på all information om vår lilla bebis i magen. Jag bönade och bad och tog mina hundögon till och förklarade vår situation och äntligen då gav de med sig och Conny fick komma in. En graviditet tycker jag är en gemensam resa. Varför skulle inte mannen vara välkommen? Han har väl lika mycket rätt att få se sitt barn och veta informationen. Hur som, ett annorlunda liv och annorlunda sätt att se på saker.