Igår vid lunch kom jag äntligen fram till Ao nang efter en tidig uppstigning kl5.00, 3,5h båt och 3 h buss. Mötte upp härliga vännerna Malene och Niklas innan de behövde köra tillbaka till jobbet. Så jag lånade deras moped och körde runt i ao nang och kollade på olika ställen. Gud vad konstigt det känns. Svårt att förklara men det känns som jag är hemma , fast allting har förändrats och knappt inget är sig likt. Men jag tror efter fyra år här och med alla de minnen som jag delat med mina härliga vänner så kommer nog Ao nang alltid ha en del av mitt hjärta. Dock saknas familjen Tjernström! Hade varit så kul om vi alla hade kunnat ses.
Mitt första hus (rum). Det stället som jag och Conny bodde i först i början när vi träffades.
Vårt första "hus" tillsammans! Vilken minnen det väcker.
Mitt första hus (rum). Det stället som jag och Conny bodde i först i början när vi träffades.
Vårt första "hus" tillsammans! Vilken minnen det väcker.
Sen när de båda jobbat klart så lagade vi paj tillsammans och åt en härlig middag tillsammans innan vi spelade spel och åt jordgubbstårta. En härlig kväll - och visst är det väl härlig med vänner som man inte behöver se så ofta men när man väl ses så känns det som om det var igår!
Idag väntar en hel dag tillsammans, vet inte vad vi ska hitta på en och Imorgon går planet hem mot Bali. Längtar efter att få krama om min fina!
Kommentera